Turandot - Dalhalla Opera

Photo: Markus Gårder

Biography

Nina Stemme.

For years, Swedish born Nina Stemme has been considered a leading singer of the most challenging parts in major dramas: Isolde, Brünnhilde and Kundry, Salome and Elektra, Fanciulla and Turandot.

Nina Stemme räknas som vår tids ledande sångerska i det dramatiska fackets största partier: Isolde, Brünnhilde och Kundry, Salome och Elektra, Fanciulla och Turandot.

Seit Jahren gilt die Schwedin Nina Stemme als führende Sängerin für die anspruchsvollsten Partien im großen dramatischen Fach: Isolde, Brünnhilde und Kundry, Salome und Elektra, Fanciulla und Turandot.

That she initially shied away from these staggering heights of the soprano repertoire is a noteworthy – if not the defining – characteristic of her career. Mozart’s Cherubino is a far cry from Isolde and Turandot, a leap only few have mastered. Nina Stemme made the leap successfully by taking the time a development of this kind requires. When she was offered the part of Isolde, to be performed at the 2003 Glyndebourne Festival, she already had fourteen years of on-stage experience, having first taken lyrical parts such as Cherubino, Pamina, the “Figaro” Countess, Agathe and Eva, before moving on to increasingly lyrical-dramatic roles such as Mimi, Butterfly, Manon Lescaut, Tosca, “Tannhäuser” Elisabeth, Marschallin and Senta.

Isolde would have been the next step, but it was not until she had conferred with Birgit Nilsson that she took the offer. To her surprise, the legendary Wagner singer offered to help her learn her part. Nonetheless, Nina Stemme felt she was not yet ready to sing Isolde. When she did take the stage as Isolde for the first time at Glyndeborne, her performance was met with enthusiasm and she subsequently made a record with Plácido Domingo singing as Tristan and Antonio Pappano as conductor. Even then, she remained cautious: “You are never ready with these gigantic roles”, she said in retrospect in her interview with the “New York Times”.

Att ta sig från Mozarts Cherubino till Wagners Isolde och Puccinis Turandot är en lång resa som är förunnad några få att genomföra. Nina Stemme har lyckats därför att hon har tagit sig den tid som har behövts för att kunna utvecklas; i början av sin karriär undvek hon medvetet de högsta sopranpartierna. När hon blev erbjuden rollen som Isolde vid Glyndebourne Festival år 2003 hade hon därför redan fjorton års scenerfarenhet bakom sig. Först med lyriska partier som Cherubino, Pamina, Grevinnan i Figaros Bröllop, Agathe och Eva, sedan med alltmer lyrisk-dramatiska roller: Mimì, Butterfly, Tosca, Elisabeth i Tannhäuser, Marskalkinnan och Senta.

Visst var Isolde nästa självklara steg i karriären, men när hon fick erbjudandet från Glyndbourne tvekade hon; rådfrågade först Birgit Nilsson. Till hennes förvåning erbjöd sig den legendariska Wagnersångerskan att studera in rollen med henne, men trots detta hade Nina känslan av att hon ännu inte var riktigt redo. Även efter de entusiastiska reaktionerna på hennes rolldebut i Glyndebourne och på den följande skivinspelningen med Plácido Domingo som Tristan och Antonio Pappano som dirigent fortsatte hon att vara försiktig: ”You are never ready with these gigantic roles” sa hon till New York Times.

Dass sie diese höchsten Gipfel des Sopran-Repertoires zunächst gescheut hat, ist ein besonderes, wenn nicht das besondere Merkmal ihrer Karriere. Von Mozarts Cherubino bis zur Isolde und Turandot ist ein langer Weg, den nur die wenigsten geschafft haben. Nina Stemme hat ihn geschafft, weil sie sich die Zeit ließ, die es für eine solche Entwicklung braucht. Als man ihr für das Glyndebourne Festival 2003 die Isolde anbot, hatte sie bereits vierzehn Bühnenjahre hinter sich, zunächst mit lyrischen Partien wie Cherubino, Pamina, „Figaro“-Gräfin, Agathe und Eva, dann zunehmend mit lyrisch-dramatischen Partien wie Mimi, Butterfly, Desdemona, „Tannhäuser“-Elisabeth, Marschallin und Senta.

Die Isolde wäre der nächste Schritt gewesen, doch sie nahm das Angebot erst an, nachdem sie sich mit Birgit Nilsson beraten hatte. Zu ihrer Überraschung bot die legendäre Wagnersängerin an, die Partie mit ihr einzustudieren. Trotzdem hatte Nina Stemme damals das Gefühl, sie sei für die Isolde noch nicht bereit. Und selbst nach der enthusiastischen Resonanz auf ihre erste Isolde in Glyndebourne und auf die anschließende Platten-Aufnahme mit Plácido Domingo als Tristan und Antonio Pappano am Pult blieb sie vorsichtig: „You are never ready with these gigantic roles“, sagte sie rückblickend in einem Interview für die New York Times.

Respect for the roles and the operas, flexibility, diversity and a level-headed estimation of her voice’s potential – these were the factors that, alongside her voice itself, talent and musicality, made this highly talented singer an artist of global stature. In 1993, she was rewarded when she won Plácido Domingo’s Operalia competition. Whether at the Metropolitan Opera New York, La Scala Milan, the Bayreuth Festival, the Vienna State Opera or the Royal Opera House in London – Nina Stemme has furthered the great tradition of Flagstad and Nilsson at leading opera houses.

Respekt för rollerna och verken, flexibilitet, mångsidighet och en klok bedömning av utvecklingsmöjligheterna i kombination med röst, talang och musikalitet är alltså förklaringen till att denna mycket talangfulla sångerska, som vann Plácido Domingos Operalia Competition 1993, har utvecklats till en artist som är efterfrågad i hela världen. På scener som Metropolitan i New York, La Scala i Milano, Bayreuther Festspiele, Wiener Staatsoper och Royal Opera House i London har Nina Stemme fört vidare traditionen från Kirsten Flagstad och Birgit Nilsson.

Respekt vor den Rollen und Werken, Flexibilität, Vielseitigkeit und eine vernünftige Einschätzung der stimmlichen Entwicklungsmöglichkeiten: in Kombination mit Stimme, Talent und Musikalität sind es diese Faktoren, die dazu führten, dass aus der hochbegabten Sängerin, die 1993 Plácido Domingos Operalia-Wettbewerb gewann, eine weltweit begehrte Künstlerin wurde. Ob Metropolitan Opera New York, Mailänder Scala, Bayreuther Festspiele, Wiener Staatsoper oder Royal Opera House in London – Nina Stemme hat an den führenden Opernhäusern die große Tradition einer Flagstad und Nilsson fortgeführt.

Elektra - Metropolitan Opera

Photo: Kristian Schuller

Siegfried - Wiener Staatsoper

Photo: Michael Pöhn

You are never ready with these gigantic roles

- Nina Stemme

Siegfried - Wiener Staatsoper

Photo: Michael Pöhn

Respect for the roles and the operas, flexibility, diversity and a level-headed estimation of her voice’s potential – these were the factors that, alongside her voice itself, talent and musicality, made this highly talented singer an artist of global stature. In 1993, she was rewarded when she won Plácido Domingo’s Operalia competition. Whether at the Metropolitan Opera New York, La Scala Milan, the Bayreuth Festival, the Vienna State Opera or the Royal Opera House in London – Nina Stemme has furthered the great tradition of Flagstad and Nilsson at leading opera houses.

Respekt för rollerna och verken, flexibilitet, mångsidighet och en klok bedömning av utvecklingsmöjligheterna i kombination med röst, talang och musikalitet är alltså förklaringen till att denna mycket talangfulla sångerska, som vann Plácido Domingos Operalia Competition 1993, har utvecklats till en artist som är efterfrågad i hela världen. På scener som Metropolitan i New York, La Scala i Milano, Bayreuther Festspiele, Wiener Staatsoper och Royal Opera House i London har Nina Stemme fört vidare traditionen från Kirsten Flagstad och Birgit Nilsson.

Respekt vor den Rollen und Werken, Flexibilität, Vielseitigkeit und eine vernünftige Einschätzung der stimmlichen Entwicklungsmöglichkeiten: in Kombination mit Stimme, Talent und Musikalität sind es diese Faktoren, die dazu führten, dass aus der hochbegabten Sängerin, die 1993 Plácido Domingos Operalia-Wettbewerb gewann, eine weltweit begehrte Künstlerin wurde. Ob Metropolitan Opera New York, Mailänder Scala, Bayreuther Festspiele, Wiener Staatsoper oder Royal Opera House in London – Nina Stemme hat an den führenden Opernhäusern die große Tradition einer Flagstad und Nilsson fortgeführt.

Elektra - Metropolitan Opera

Photo: Kristian Schuller

You are never ready with these gigantic roles

- Nina Stemme

It comes as no surprise that she has been lavished with awards: She has been appointed Swedish Court Singer and Austrian “Kammersängerin”, Bavarian “Kammersängerin”, received the “Premio Abbiati” critics’ award (2010), the Laurence Olivier Award for Outstanding Achievement in Opera (2010), the International Opera Award for the Best Female Singer (2013) and the Opera News Award (2013), European Culture Award (2019), The Royal Philharmonic Society Singer Award (2019) to name but a few. The German specialist journal “Opernwelt” has crowned her Singer of the Year twice, in 2005 and 2012, and in 2018 she received the largest prize in the history of classical music; The Birgit Nilsson Prize.

It is clear to see how proud Sweden is of Nina Stemme, as is amply demonstrated by a generous list of honours, including the Birgit Nilsson scholarship , winner of Placido Domingos Operalia, “Litteris and Artibus” Royal medal (2008), the Jussi Björling Award (2016), the city of Stockholm’s Saint Eric medal (2017), International Swede of the Year 2018, Stockholms Studentsångare Singer Award (2020), an honorary doctorate from the University of Lund, and the Musical Export Prize of Honour, awarded to her by the Swedish government in 2016.

Inte undra på att hon är överöst med priser och utmärkelser: Hon är svensk hovsångerska, österrikisk Kammersängerin, bayersk Kammersängerin, har tilldelats kritikernas pris Premio Abbiati (2010), Laurence Olivier Award for outstanding Achievement in Opera (2010), International Opera Award for world’s leading female opera singer (2013), Opera News Award (2013), European Culture Award (2019) Singer Award från Royal Philharmonic Society (2019) och många, många fler. Hon har vid två tillfällen, 2005 och 2012, blivit utnämnd till årets sångerska av juryn på den tyska musiktidningen Opernwelt och 2018 tilldelades hon den klassiska musikens största pris; The Birgit Nilsson Prize.

Att man är mycket stolt över Nina Stemme i Sverige syns på hennes omfattande lista av utmärkelser och hedersbetygelser, bland dem den kungliga medaljen Litteris et Artibus, 2008, Jussi Björling-stipendiet 2016, S:t Eriksmedaljen från Stockholm stad, 2017, Årets Svensk i Världen 2018, promoveringen till hedersdoktor vid Lunds universitet, Stockholms studentsångares sångarpris 2020 och inte att förglömma regeringens hederspris 2016 för ”utomordentliga insatser för svensk musikexport”.

Kein Wunder, dass sie mit Auszeichnungen überhäuft wurde: Sie ist Schwedische Hofsängerin, Österreichische Kammersängerin und Bayerischen Kammersängerin, erhielt den Kritikerpreis „Premio Abbiati“ (2010), den Laurence Olivier Award for Outstanding Achievement in Opera (2010), den International Opera Award als „world’s leading female opera singer (2013), den Opera News Award (2013), Europäischer Kulturpreis (2019), Royal Philharmonic Society Singer Award (2019) etc. etc. Von der Jury der deutschen Fachzeitschrift „Opernwelt“ wurde sie bereits zwei mal zur „Sängerin des Jahres“ gewählt, 2005 und 2012. Sie erhielt The Birgit Nilsson Prize 2018.

Wie stolz man in Schweden auf Nina Stemme ist, zeigt eine stattliche Liste von Ehrungen, darunter die Königliche Medaille „Litteris and Artibus“ (2008), die Jussi Björling Award (2016), die Saint Erik Medaille der Stadt Stockholm (2017), International Swede of the Year 2018, Stockholms Studentsångare Singer Award (2020) und der Ehrendoktor der Universität in Lund. Nicht zu vergessen der „Musical Export Prize of Honour“, der ihr 2016 von der Schwedischen Regierung überreicht wurde.

Parsifal - Wiener Staatsoper

Photo: Michael Pöhn

Without question, she ranks as today’s greatest dramatic soprano

- The Telegraph

Without question, she ranks as today’s greatest dramatic soprano

- The Telegraph

Parsifal - Wiener Staatsoper

Photo: Michael Pöhn

Her special status as a singer of “extreme” roles is also reflected in her list of audio and video recordings. Alongside the “Tristan” recording conducted by Pappano, Nina Stemme’s performance of Isolde has also been documented in the form of a live recording from Berlin under Mark Janowski as well as a television recording of her Glyndebourne performance by Nikolaus Lehnhoff. Her rendition of “Walküre” Brünnhilde is available as an audio recording in St Petersburg under Valery Gergiev as well as a video recording of the La Scala production under Daniel Barenboim. The diversity and bandwidth of her repertoire is manifested in her interpretations of Zemlinsky’s “König Kandaules”, “Aida”, “Jenufa”, “Der Rosenkavalier”, and “La Fanciulla del West”.

Nina Stemme made her successful debut as «Dyer’s wife» in the anniversary production of Die Frau ohne Schatten at the Vienna State Opera May 2019, and has thus added another great Strauss role to her repertoire.

Hennes ställning som en sångerska som inte längre tvekar att ta sig an de mest kravfulla rollerna avspeglas också i förteckningen över skiv- och videoinspelningar. Vid sidan av inspelningen av Tristan och Isolde under ledning av Pappano är Nina Stemmes Isolde även dokumenterad såväl i en liveinspelning från Berlin med Marek Janowski som i en TV-inspelning från Nikolaus Lehnhoffs uppsättning i Glyndebourne. Hennes rolltolkning av Brünnhilde i Valkyrian finns inspelad från S:t Petersburg med Valery Gergiev som dirigent och även som video från La Scala under ledning av Daniel Barenboim. Föreställningar av Zemlinskys König Kandaules, Aida, Jenufa, Rosenkavaljeren och La Fanciulla del West dokumenterar också mångsidigheten och bredden i hennes repertoar.

Nina Stemme gjorde sin debut som Färgarfrun i Strauss opera Die Frau ohne Schatten i jubileumsföreställningen på Wiener Staatsoper i maj 2019. Föreställningen dirigerades av Christian Thielemann och finns utgiven på CD av Orfeo.

Ihr Sonderstatus als Sängerin extremer Partien spiegelt sich auch in der Liste ihrer Audio- und Video-Aufnahmen wider. Neben der Einspielung des „Tristan“ unter Pappano ist die Isolde von Nina Stemme auch in einem Live-Mitschnitt aus Berlin unter Marek Janowski sowie mit einer TV-Aufzeichnung der Glyndebourne-Inszenierung von Nikolaus Lehnhoff dokumentiert. Ihre „Walküren“-Brünnhilde gibt es sowohl in einem Audio-Mitschnitt aus St. Petersburg unter Valery Gergiev wie in der Video-Aufzeichnung der Scala-Produktion unter Daniel Barenboim. Aufführungen von Zemlinskys „König Kandaules“, „Aida“, „Jenufa“, „Der Rosenkavalier“, „La Fanciulla del West“ und „Die Frau ohne Schatten“ dokumentieren zudem die Vielseitigkeit und Bandbreite ihres Repertoires.

Last updated: 2023

Senast uppdaterad: 2023

Zuletzt aktualisiert: 2023

Parsifal - Wiener Staatsoper

Photo: Michael Pöhn

Get the full biography?

Contact Nina's managment agency!

Contact